Andningen och kroppen: Så fungerar ditt andetag och varför det är viktigt

Att stanna upp och andas medvetet är ett enkelt sätt att känna in kroppen och skapa lugn.

“Livet händer på grund av att vi andas och andningen garanterar vår existens. Vi föds och första steget till självständighet och liv är en inandning och vi ebbar ut i en sista suck. Däremellan sker det vi kallar för ett liv. I mellanrummet mellan första och sista andetaget spelas alla scener i vårt liv upp.

I takt till rytmen av våra andetag sker livet, där vi skapar mening och rör oss framåt på vår resa genom en terräng som färgläggs och designas längs vägen efter omständigheter, utmaningar och upplevelser. När livets film är i gång, är det lätt att bara dras med i scenerna och inte förstå att man kan påverka handlingen. Utkomsten.

Mycket av vårt liv idag ser ut så. Vi lever på. Tar varje andetag för givet. Tills vi inte gör det.

Livet är mäktigt. Större än allt annat och ändå så elementärt. Vi pustar ut, suckar, insuper luft och kippar efter andan. Våra andetag är som undertexter som tolkar handlingen i våra liv likväl som de är rytmen som driver själva handlingen framåt. Andetagen är som vår alldeles egna kristallkula. I dem kan vi läsa i stort sett allt och finna ut en del svar på våra frågor.”

– Ulrica Norberg, Andas – livet händer mellan två andetag

Varför andningen är viktig för kroppen

Innan du gör någonting annat, placera dig bekvämt. Det spelar ingen roll om du sitter, står eller ligger ned. Slut gärna ögonen och ta fem lugna, fulla andetag. Öppna sedan ögonen långsamt. När andades du så här medvetet senast? Hur känns det i kroppen?

Det här citatet från Ulrica Norberg påminner oss om hur grundläggande andningen är – och hur lätt den är att ta för given. Den finns där från första stund och fortsätter, andetag för andetag, utan att vi behöver tänka på den. Ändå pratar vi ofta om andning som något vi ska göra på ett särskilt sätt: djupare, långsammare, mer kontrollerat.

Faktum är att vi föds med en naturlig och effektiv andning. Om du har ett litet barn i närheten, titta på hur det andas. Magen rör sig fritt och bröstkorgen följer med automatiskt. Ingen ansträngning, ingen korrigering – bara andning.

Det är först senare i livet, när stress, ansvar och olika ideal tar plats, som andetaget ofta påverkas. Magen hålls in, bröstet blir stelt och vi tappar kontakten med det fria andetaget. I det här inlägget vill jag stanna upp vid en grundläggande fråga: vad händer egentligen i kroppen när vi andas?

Andning som rörelse – mer än luft in och ut

Många tänker på andning som ett enkelt utbyte av syre och koldioxid: luft in, luft ut. Men kroppen använder andetaget på många fler sätt än så. Varje inandning och utandning skapar små förändringar i form, volym och tryck.

När vi andas in vidgas kroppen, när vi andas ut återgår den. Den här rörelsen påverkar hur vi står, sitter, rör oss och upplever kroppen. När vi ser andningen som en rörelse blir det tydligt att den inte bara sker i bröstkorgen, utan engagerar hela bålen och påverkar hela kroppen.

Diafragman – kroppens viktigaste andningsmuskel

Diafragman är kupolformad och sitter mitt i kroppen, med fästen i revbenens nedre delar, bröstbenet och ländryggen. På inandning sänks den och ger lungorna mer utrymme, på utandning höjer den sig igen. Det sker automatiskt, tusentals gånger per dag.

Hur lungorna fungerar vid andning

Lungorna själva är mjuka och elastiska, men de har ingen egen muskelkraft. De kan inte aktivt dra in luft – de följer med det utrymme som skapas runt dem. När diafragman sänks och bröstkorgen vidgas, fylls lungorna automatiskt. Det innebär att vi inte behöver “arbeta” med lungorna. Andning handlar om att skapa plats i kroppen – när kroppen kan röra sig som den ska, får lungorna göra sitt jobb av sig själva.

Diafragman påverkar även hållning och stabilitet eftersom den är kopplad till både över- och underkroppen. Den är med andra ord inte bara en andningsmuskel – den är central för hur kroppen fungerar i vardagen.

Lungorna fylls med luft när diafragman sänks och bröstkorgen vidgas. Det omvända sker vid utandning.

Revben, ryggrad och bröstkorgens rörelse

Andningen sker inte bara i diafragman. För att luften ska kunna komma in och ut behöver även bröstkorgen vara rörlig. Revbenen vidgas och roterar lätt vid varje andetag, och ryggraden anpassar sig med små, nästan omärkliga rörelser.

Hur vi rör oss och sitter i vardagen påverkar detta. Stillasittande eller långvarig spänning kan begränsa rörelsen i bröstkorgen och göra det svårare att andas fullt. Andning och rörelse hänger alltså ihop på ett väldigt konkret sätt – det ena påverkar det andra.

Bröstkorgens rörelse och lungornas utrymme påverkas av hur vi rör oss - enkla rörelser kan göra andetaget friare.

Buk, bäckenbotten och tryckförändringar vid andetag

När diafragman sänks på inandning ökar trycket i bukhålan. Magen mjuknar och rör sig något utåt, de djupare magmusklerna anpassar sig och bäckenbotten följer med. Det här sker automatiskt och är kroppens sätt att skapa stöd och balans.

Bukhålan fungerar som ett inre trycksystem som hela tiden justeras med varje andetag. På inandning ökar trycket, på utandning minskar det igen. När vi begränsar andningen, till exempel genom att hålla in magen eller spänna bäckenbotten, störs systemet och kroppen får jobba hårdare på andra sätt. Att förstå detta gör det lättare att se stabilitet som något som skapas inifrån – med varje andetag.

Att känna andetaget i magen hjälper oss förstå hur diafragman och bäckenbotten arbetar tillsammans.

Andningen som helkroppshändelse

Sammanfattningsvis sker andningen inte i en enskild del av kroppen. Muskler, leder, bindväv och inre organ deltar – varje andetag, hela livet.

När vi uppmärksammar detta förändras vår syn på både rörelse och vila. Andetaget blir inte något vi måste prestera, utan något vi kan känna, förstå och använda som en naturlig del av kroppen.

Avslutning och nästa steg: Andningen och nervsystemet

Det här är första delen i en serie om tre. Nästa gång kommer jag att titta på hur andningen hänger ihop med nervsystemet – och varför vi ibland andas ytligt eller snabbt beroende på hur vi mår och lever.

Men redan nu kan du bära med dig en enkel tanke: du har allt du behöver i dina andetag. Varje andetag är redan en rörelse som pågår – redo att ge kroppen syre, energi och liv.