Asanas – mer än bara positioner

Asana betyder säte – men har blivit synonymt med själva yogan. Ändå ägnar Patanjali bara tre verser åt ämnet i Yoga Sutran. Här är vad asanas egentligen handlar om: varför vi böjer och sträcker kroppen, vad som händer i ingången, kvarhållandet och utgången ur en position – och varför allt detta är så mycket mer än fysisk träning.

”Sthira sukham asanam” – en stabil, bekväm position. Så enkelt beskriver Patanjali asana i Yoga Sutrans kapitel 2, vers 46.

Asana är den tredje grenen på Patanjalis åttafaldiga väg, och för de flesta av oss är det just det här vi tänker på när vi hör ordet yoga – positionerna, rörelserna, kroppen som formar sig i det ena figuren efter det andra. Lite pikant då att Patanjali själv bara ägnar tre verser åt ämnet i hela Yoga Sutran. Tre! Av 196.

Så varför ägnar vi då timmar, år, hela liv åt att utforska dem?

Asanas syfte enligt yogafilosofin: ett medel, inte ett mål

I den ursprungliga kontexten var asanas aldrig tänkta att vara målet i sig. De var ett medel – ett sätt att förbereda kroppen för att kunna sitta stilla i meditation, i timmar om så krävdes. Tänk dig att sitta i en och samma position i flera timmar utan att röra dig. Ganska snart hade nog de flesta av oss fått ont någonstans – i ländryggen, axlarna, knäna. En kropp som är stark men samtidigt mjuk och rörlig kan sitta still utan att en axel spänner sig eller ett knä protesterar efter tio minuter.

Genom att utöva asanas bygger vi alltså inte bara styrka och rörlighet, utan även disciplin och koncentrationsförmåga – egenskaper som kommer väl till pass långt utanför mattan. Att hålla i en position som utmanar oss, andas lugnt genom obehaget och stanna kvar istället för att fly därifrån, är i sig en övning i sinnesnärvaro som vi tar med oss ut i vardagen.

Varför utövar vi yoga? Om avgiftning och stillhet i kroppen

Men varför just böja och vrida kroppen in i de här – ibland till synes omöjliga – positionerna? Förutom det jag just nämnt – att man blir starkare och smidigare – hade Swami Satchidananda, en av alla dem som kommenterat Patanjalis Yoga Sutras, ytterligare en förklaring: vårt sätt att leva, inte minst maten vi äter, utsätter kroppen för gifter. Att böja och bända kroppen skulle då fungera som ett sätt att rensa den.

Modern forskning skriver förvisso inte under på den teorin. Men att det blir lättare att stilla tankarna när vi rör på kroppen? Där är nog de flesta av oss – forskare och yogautövare – överens.

Något som både jag själv upplevt, och som nästan alltid nämns av någon av deltagarna på mina klasser är just hur tiden bara försvinner under en yogaklass; en timme eller två bara susar iväg, och det tror jag beror på att vi är närvarande i kroppen istället för dras med i tankarnas kamp om uppmärksamhet. Att vara i kroppen är att vara här och nu, och även om den närvaron bara stannar korta stunder i taget ger det en glimt av den friden som är målet med den åttafaldiga vägen!

Ingång, kvarhållande, utgång – de tre stegen i varje asana

Något som ofta glöms bort är att asana inte bara handlar om att vara i en position. Lika viktigt är hur vi tar oss dit, och hur vi tar oss därifrån. Ingången, kvarhållandet, utgången – tre steg, lika betydelsefulla, och tre olika sätt att öva närvaro på.

• 

• 

• 

Ingången handlar om att röra sig medvetet mot positionen, steg för steg, istället för att kasta sig rakt in i den slutgiltiga formen. Här undersöker vi var gränsen går just idag – inte igår, inte som den brukar vara – utan hur kroppen faktiskt känns i just detta andetag. Ett forcerat intåg kan förstås ge en skada, men det tar också bort möjligheten att lyssna in vad som faktiskt behövs.

Kvarhållandet är det vi oftast förknippar med asana: att vara i positionen. Men även här pågår ett ständigt, subtilt arbete – vi mikrojusterar, andas, låter kroppen mjukna in i det som först kändes stelt eller obekvämt. Det är i kvarhållandet vi möter både vår fysiska och mentala tröskel, och väljer om vi ska pressa på, backa, eller stanna kvar precis där vi är.

Utgången är kanske den mest förbisedda delen – och samtidigt en av de viktigaste. Hur vi lämnar en position påverkar hur kroppen tar emot nästa. En kontrollerad, långsam utgång ger muskler och leder tid att anpassa sig, medan ett hastigt avslut kan göra att spänningen vi precis släppt på snabbt återvänder. Att öva sig i att lämna något – en position, en tanke, ett andetag – med samma närvaro som vi mötte det med, är i sig en påminnelse om hur vi kan förhålla oss till förändring även utanför mattan.

Tillsammans bildar dessa tre steg en helhet: en påminnelse om att yoga aldrig bara handlar om destinationen, utan om hela resan dit och tillbaka igen.

Asanas fysiska och energimässiga effekter enligt Hatha Yoga Pradipika

I Hatha Yoga Pradipika, en annan av de klassiska yogatexterna, beskrivs asanas ge fysisk och psykisk stabilitet, hälsa och en känsla av lätthet i kroppen. Där kan vi också läsa att asanas öppnar upp energikanalerna – nadis – så att livskraften prana kan flöda fritt genom kroppen. Stagnerad prana kan ge såväl fysiska som emotionella och mentala blockeringar, vilket i sin tur kan leda till ohälsa.

Varje position har ett syfte, fysiskt och/eller energimässigt. Framåtfällningar sträcker ut baksidan av kroppen men kan också ha en lugnande effekt på sinnet. Inversioner stärker armar och axlar och kan istället ge en uppiggande känsla.

Så nästa gång du rullar ut mattan – fundera på vad just den positionen du står i faktiskt är till för - både fysiskt och mentalt. Kanske handlar det inte bara om hur långt du kan sträcka dig, utan också om vad du lär dig om dig själv, utifrån och in.